Detta är en modell av pressversionen. limiterad version som är nummer 22 av 90 tillverkade exemplar. Lotus 40 utvecklade Colin Chapman från sin tidigare version Lotus 30 som var misslyckad. Det man förändrade på denna Lotus 40 att man förstärkte chassit som från början var hämtad ifrån Lotus Elan, och man valde bredare hjul och en aerodynamisk spoiler. En ny större V8 motor med över 450 hk monterade man också i bilen. Man anlitade några av världens då främsta förare Jim Clark, A.J Foyt samt Richie Ginther. Trots alla dessa parametrar så blev bilen en flopp där brutna lopp kom att gälla. I debuten på Österrikes Grand Prix 1965 så tog sensationellt Mike Spence ta pole postion men glädjen i race varade 13 varv då man tvingades bryta med överhettad motor. Det bästa enskilda resultatet stod Jim Clark för under LA Times Grand Prix på Riverside 1965. Genom en heroisk förarinsats lyckades han pusha den svårkörda bilen till en andraplats, bara nio sekunder bakom vinnaren Hap Sharp i en Chaparral.
Även om Lotus 40 räknas som ett fiasko på racerbanan, var den tekniska utvecklingen av centralbalkschassit inte förgäves. Lotus tog med sig lärdomarna och geometrin från projektet för att senare utveckla sina framgångsrika gatbilar, däribland Lotus Europa och den ikoniska Lotus Esprit. Idag är de tre överlevande exemplaren extremt eftertraktade samlarbilar som då och då syns vid historiska racingevenemang som Goodwood Festival of Speed.





























